sånt stör mig

På jobbet har vi delat upp så vi tar ansvar för att ta ut soporna en vecka var.
Något som ska bli kul när vi flyttar till nya lokaler om en vecka är att se hur den kille som vägrar vara med i sopschemat och i stället alltid går ut med sina egna sopor varje dag, reagerar. Nya lokalen ligger nämligen tre trappor upp i stället för i bottenplan.
Men det är ju hälsosamt med vardagsmotion.

regn

Jag försöker verkligen, men jag kan inte, jag kan inte gilla regn.

Jag vill så gärna vara en sån där "det finns inga väder, bara dåliga kläder-människa". Men det funkar liksom inte. Jag har försökt köpa regnkläder länge nu, men det är så svårt. Det är alltid något fel på dem: för varma, eller för kalla, eller för fuktiga, eller regnar in. Eller de typiska: för små. I alla fall den ena delen. Och sedan ska de ju sitta utanpå kläderna. Och när jag står där och provar och knappt kan röra mig (eller andas för att det är så varmt) så får jag bara bilden av mig som en Michelin-gubbe i huvudet. Eller Tjorven för all del. Tjorven som jag kallades som liten när jag var tjockis uppklädd i regnkläder. Och vilka kläder ska man egentligen dra regnkläderna över? Jeans? Jo, det funkar. Men sen då? Vinterjackan? Hur stor måste inte regnjackan vara i så fall? Eller ska jag köpa en specialtröja/jacka som jag har under regnjackan för att inte frysa?
Och så ska man ju få med sig regnkläderna också. Men de är ju så stora. Är tanken att jag förutom träningväska, väska och matlåda ska ha med mig en väska med regnkläder också?

Nej, när det regnar vill jag åka bil till jobbet. Jag vill åka bil överallt faktiskt. Eller sitta inne. Men det funkar ju inte så. Så hur funkar det för folk egentligen?

ibland går det ner

Det började så bra med en lugn helg och två helt oplanerade dagar. Dagar som kunde fyllas med massor av roliga saker. Men någonstans på lördagen så bara gick allt snett. Och det som på ett sätt stör mig mest är att jag inte kan svara på varför. Och hur ska jag få folk att förstå mig när jag själv inte vet varför?
Men säg vad det är, det måste ju vara något? säger M.
Men jag kan inte svara, för jag vet inte själv vad det är. Jag vet inte varför jag inte orkar längre. Jag vet inte varför jag mår illa, varför jag får ont i huvudet eller magen eller varför det gör så ont i bröstet att jag ibland inte kan andas.Varför jag gråter utan anledning. Jag vet inte.
M säger att jag ska ta det lugnt. Men jag har börjat tro att det är då det kommer. När jag tar det lugnt och inte går på högvarv så smyger det sig på. Om jag kopplar av så kommer det smygande och tar mig i sina klor.
Men om jag själv inte förstår, hur ska jag få honom att förstå? Hur ska han förstå att det inte honom det är fel på? Och all denna oförståelse gör mig bara mindre. Jag vill ha någon som håller mig i handen, men om ingen förstår så kan ingen hålla min hand.
Sedan kommer skulden. Vad är det med mig? Jag som har så bra liv, jag ska inte känna så här. Jag har ingenting att må dåligt för, eller?
Ibland orkar jag inte längre. Jag vill bara släppa allt och krypa ihop i sängen och hoppas att någon tar hand om mig.

oväntat möte

När jag efter träningen sprang in på jourbutiken så bara stötte jag ihop med honom: mitt ex. Ganska konstigt ändå, för vi bor i samma stad sedan länge. Jag har inte träffat honom sedan januari 2005 och då var det planerat. Sedan dess har vi inte heller haft någon sorts kontakt. Jag är ganska förvånad över min reaktion. Jag blev förvånad och ganska glad. Det var som att träffa en gammal vän. Vi pratade säkert fem minuter kallprat, men även annat. Det gick konstigt lätt. Och det är ju ganska sjukt att vi nu har ett gemensamt intresse att prata om: kampsport.
Så här i efterhand är jag glad över mötet. Glad över mina känslor. Jag kände varken agg eller direkt glädje, bara lugn och det var skönt.

resa

Jag har ett lyxproblem. När syster fyllde 20 sa jag till henne att jag ska ta med henne på en resa. Nu har vi bestämt datum sedan länge 7-10 december, problemet är bara: vart ska vi åka?
Det ska vara ett bra ställe, inte för långt bort, dit planet inte går för tidigt. Det får inte vara för dyrt heller och det ska helst vara något nytt.

Jag har funderat på: Budapest, Paris, Rom, Barcelona, Glasgow, Hamburg-Lübeck (och självklart, utan att nämna det för Mia: RIGA!)

Förslag?

en gång i livet

Titta på bilden ovan för det här kommer nog bara ske en gång i livet. Världens megalön till mig. Lönen är ett resultat av min löneförhandling, och att jag fick pengar retroaktivit från januari. Heja mig!

trött?

I morse var det andra gången som jag tog balsam före schampo. Är man trött då?

puh

Nu är tidningen klar. Jag vet inte om det blev världens bästa tidning, men det blev faktiskt inte den sämsta heller. Jag har jobbat och fuskat många timmar för det här.
Även om jag klarade det så kan jag inte sluta att tycka att det inte bara kan vara min grej det här med att tidningen ska ut. I så fall borde jag kompenseras bra mycket mer. Har man inte rätt att vara sjuk?

jag förstår inte

Minns ni när jag bjöd fotbollslaget till mig för att se på fotbolls-vm?
Det blev ju helt okej till slut och när en annan tjej tagit tag i det så kom till slut hon och en till tjej till mig och kollade och vi hade jättekul. Och jag tänkte att det är svårt att gå ur flocken när man är med i en. Vi har ju spelat flera matcher sen dess och det har varit kul och blivit en riktigt bra stämning. Så jag hade i stort sett glömt det där med att ingen ville komma.
När vi spelade sista matchen i början av september så pratade vi om avslutningsfest. A erbjöd sig att ha festen hos sig. Men när ingen hörde något efter några veckor så mailade några andra till slut ut: blir det fest eller ej? Vilket A sa att det ska bli, och föreslog datum. Nästan alla svarade att de kan det ena datumet.
I förra veckan upptäckte jag att datumet är på lördag. Men ingen har ju sagt något om någon fest, så jag tänkte att jag mailar ut till alla och frågar. Jag frågade om det blir något och i fall A som erbjudit sin lägenhet inte kan eller vill längre så kan vi alltid vara hos mig.
Inget svar.
Inte något svar på fem dagar.
Tills i dag. Jag mailar privat till en annan J och frågar henne om hon hört något om festen. Så hon i sin tur mailar ut till alla och frågar om festen.
Två timmar senare dimper det ner ett mail från Å som säger att hon också vill ha fest och om inte A kan ha festen kan så kan Å ha den hemma hos sig. Sedan fortsätter det så. Folk svarar glatt att de kommer.

Jag bara undrar: vad har jag missat? Är jag dum i huvudet som inte fattar att de inte gillar mig? Det verkar ju så på matcher och annars när de pratar med mig. Eller är jag överkänslig igen? Ska jag skita i festen och fotbollslaget eller?

hurra

Hurra, jag är sjuk och var hemma från jobbet torsdag eftermiddag och hela fredagen. Visserligen skrev jag en artikel på fredageftermiddagen hemma, men men. I dag är jag tillbaka, men inte frisk än för att mötas av att hela tidningen ska göras. Kanske kan jag fuska lite. Men frågan är om det ens går. Och vad svarar man egentligen när de säger att det inte finns mycket att göra? Utan att det blir blankt? Jag har sagt att jag inte kommer orka jobba över eftersom jag är sjuk.

Och hur reagerar jag på allt det här? Sätter i gång i världens fart eller blir missnöjd, får ont i magen och vill helst av allt lägga mig under ett täcke?
Gissa! Fint pris till den som klarar det.

jag vill ju träna

Det sägs att om man tränar får man bättre imunförsvar. Varför i hela friden ska jag ha ont i halsen, huvudet, må allmänt kass för tredje gången den här hösten?
Kan någon svara på den frågan?

13 oktober

Hann med lite shoppande i går, förutom kläderna nedan så köpte jag en grå koft-väst på HM. Känns som jag hittade kläder som funkar till vardags, men som inte är så basplaggiga och tråkiga.
Klänningen nedan tycker jag jättemycket om, men den känns som en blandning av gammelmormorklänning och snygg.







Svart tunn tunika, HM (ny)
Röd stickad klänning HM (ny)
Svarta leggings, Gina tricot
Svarta strumpor
Svarta skor, Din sko (inte på bild)

till slut hamnar vi alla där

I går tog jag en bild av det här klistermärket som satt utanför en matbutik. Det är både roligt och tragiskt. "Världens mest odödliga tidning" syftar på Örebrokuriren som för snart ett år sedan kom ut med sitt allra sista nummer.

hurra vad jag är bra

Både Tessi och Charlotta har utmanat mig och här kommer min lista. Några grejer kan känns som samma saker, men jag har också lyckats få in två grejer under en punkt, så det går på ett ut:

10 bra saker med mig
1. Jag är genrös, både när det gäller att bjuda på saker, ställa upp när folk behöver hjälp och bjuda på mig själv som person.
2. På sista tiden har jag gjort många saker som jag trodde jag var rädd för, jag har kommit iväg ensam till thaiboxningsträningen och jag har gått hem till folk jag knappt känner, jag är stolt över att jag jobbar med mina rädslor.
3. Jag har bra lokalsinne
4. Jag är intresserad av att lära mig saker, vad det än är inom för område, och jag har bra minne och kan hålla koll på många saker samtidigt.
5. Jag är prestigelös och bryr mig mer om att resultatet ska bli bra än att jag ska få credit.
6. Jag är bra på att ta tag i saker
7. Jag lagar god mat och kan koka soppa på en spik (nästan i alla fall)
8. Jag är effektiv och får saker gjorda snabbt.
9. Jag tycker inte om hierakier och tycker att alla är lika värda, således försöker jag vara fördomsfri mot alla jag möter och uppskatta allas jobb lika.
10. Jag bryr mig om mina nära, men även om andra människor och även de som kommer efter oss, i och med att jag bryr mig om miljön, jag är alltså omtänksam.

Alla som vill får göra den här, men jag utmanar särskilt Jenny och Nino.

på begäran

För att Tessi ska få se mina älsklingspojkar (ja, jag älskar ju M också, men han är inte med här) och för att göra mig och alla andra glada så kommer de här:

Stoffe

Fjodor

Brorsorna tillsammans

hemtextilsnörden

För alla som är lika hemtextilsnördiga som jag kan jag meddela att jag tror att Hemtex har rea nu. Allt i butiken har minst 40 procents rabatt. Ett tips är att handla julklappar, i alla fall jag blir glad för hemtextil i hög kvalitet.

att se det negativa

Mamma och Mia vill att jag kommer i helgen och jag ser bara det negativa (som Jenny säger). Jobbigt att köra när jag är trött, inte hinna äta mat, packa in mig och katter i bilen. Det blir så sent efter träning och mat.
Jag glömde träningväskan hemma i morse. Det börjar faktiskt kännas som att det var meningen. Kanske hoppa träningen och åka direkt hem och kasta mig i bilen till mamma och Mia?

(och pappa också då)

jag är min egen dräng

En av de största kunskaper jag fått genom åren är att man aldrig kan räkna med något om man inte fixar det själv. Men trots att jag insett det, så går jag hela tiden på törnar. Jag tror att folk bryr sig, jag tror att jag ska få hjälp av andra, jag tror att om jag är trevlig får jag trevlighet tillbaka, jag tror att jag ska få uppskattning för det jag gör. Men, det må vara en klyscha, men själv är bästa dräng. Ibland får man gräva ner sig och där nere komma till insikt att att man bara har sig själv, sedan är det bara att sträcka ut sig efter den sista lilla grenen och dra sig sakta uppåt, eftersom ingen annan kommer och drar. Och, som många redan vet, ju mer man tränar, desto starkare blir man.

outfit

Så tillbaka igen och kör stenhårt med några outfitbilder som låg på kameran:



Det här var i fredags. När jag gjorde ett jobb i en affär så kom en tant fram och sa att jag var "frän"!
Svart linne HM
Röd tröja Lindex
Svart kjol Noanoa
Vit- och svartrandiga strumpbyxor, Noanoa
Röda stövletter, Din sko





I måndags fick jag till det här:






Vitt linne, HM
Svart-vitrandig kofta, Hm
Svarta jeans, Cheap monday
Svart-vita strumpor
Pumps, Skopunkten

Och i tisdags provade jag kontorsstolar och hade på mig randig tröja och omlottröja i rött. Förmodligen får jag inte en så här bekväm stol i alla fall, men men.

I dag har jag missat att fota, men jag fortsätter mitt svart-vit-röda-tema och har Svart-vitrandiga tajts, röda stövlar, svart kjol från HM och svart tröja.

tillbaka

Okej nu kör vi på som vanligt igen. Kalla det att jag har vaskat upp den där sista reserven styrka som för mig framåt, eller kalla det att jag är ännu bättre på att ignorera problem. Jag tror att vi redan i morgon har svaret.
Just nu är det nu i alla fall, bara att köra på. Jag hinner liksom inget annat.

lösenord

I dag är en sådan dag när jag skulle kunna skriva tusen inlägg, men alla skulle behöva lösenordsskyddas. Eftersom det inte går så skriver jag dem för mig själv så länge. Därav tomheten här.

kontor

Visst ser det inte mycket ut för världen? Men rummet på bilden ovan är mitt nya kontor. Den åttonde november går flyttlasset och då ska det vara vita väggar och ekgolv och ekparkett i rummet. Jag har dessutom blivit lovad ett nytt skrivbord och jag kommer att få lite möbler från andra kontor här så jag får ett enhetligt halvnytt möblemang i bok.
Till en början kommer jag sitta själv, men tanken är att vi ska ha två arbetsplatser i rummet, när de förhoppningsvis anställer den där deltidaren. Men jag vågar inte hoppas något förrän det är helt klart.

Däremot, fortfarande ingen A3-skrivare.

4 oktober

I dag är en dag när jag är trött och inte gör någonting. Känner mig oinspirerad och allmänt trött och tråkig.








Svart topp HM
Svarta strumpbyxor
Svart kjol Noa noa
Blommig omlottröja, Mango
Grå stövletter, Din sko

snart ensam kvar

När jag kollar tillbaka på det jag skrivit i bloggen det senaste året och även i dagböcker från prebloggtiden så ser jag att allting mer eller mindre handlar om en enda sak: att jag inte mår bra och att jobbet är en av de största anledningarna till det.
Under min tid som bloggare har jag lärt känna flera andra som, precis som jag, varit i liknande situationer. Skillnaden mellan dem och mig är att de tagit tag i sin situation och kommit någon vart. Jag ser så otroligt mycket upp till dem och är så glad för deras skull. Samtidigt så förstår jag inte varför jag är kvar nere här.
Ett av svaren på det kan vara att jag hellre flyr än tar tag i något när det blir jobbigt (såväl det lilla som stora), en annan anledning kan vara att jag inte direkt vet vad jag vill eller hur jag skulle få det bättre, när någon frågar vad jag vill så vet jag oftast inte vad jag ska svara (väldigt få målbilder så att säga).
Jag kan inte hålla på så här. Jag måste göra någonting. Men vad?

borta?

Jag kan inte ens fatta hur tre par tjats bara kan försvinna i en tvåa på 62 kvm. Var ska jag leta egentligen?

fackliga rättigheter

M börjar sitt nya jobb i dag. Han ringde nyss och berättade att nya jobbet tycker att man ska ta ut fyra veckors semester så att man vilar upp sig ordentligt och även en hel timmes rast varje dag. Dessutom är det gratis läkarvård och tyvärr, tyvärr var de tvugna att ta bort karensdagen.
M frågade mig ironiskt vad som var normalt, det här eller hans förra jobb?
Det här bådar gott. Bye bye ensamma helger och ensamma sena kvällar. Bye bye störas när M går upp 4.30. Välkommen framtiden.

Uppdatering tisdag: De har även relaxavdelning och gym på jobbet. Dessutom har de 1000 kronor i friskvårdsbidrag och en halvtimmes friskvård på schemat i veckan. Jag måste verkligen göra något åt mitt skitjobb.

FCZ

Förra hösten följde jag FCZ och älskade det. På något konstigt sätt hade jag fått för mig att det inte skulle vara lika kul andra säsongen, och det det kanske var rätt, till Fredrik kom in i programmet. Fredrik är ju bara för underbar! Killen är 19 år och samlar på väckarklockor och drömmer om att bli busschaufför. Det går inte annat än att älska någon som brinner för något så coolt som väckarklockor och bussar. Heja Fredrik!

Dessutom blev det tyvärr igenkänningsfaktor i programmet. Mitt fotbollslag är ungefär som FCZ, bara att vi inte har tränare och vi är tjejer. Hahah!

seg

Söndagen blev sådär riktigt seg som en dag knappt varit sedan jag slutade plugga. Jag msn:ade bort tre timmar runt lunch och sen städade jag sakta resten av dagen för att avsluta det hela med att kolla på FCZ. Anledningen till segheten var boxningsläger från nio på lördagsmorgonen innehållande två pass à två timmar, vätskebrist, huvudvärk som kröntes med en drinkvandring innehållande bland annat över en mils cykling. Jag kom inte i säng förrän två på natten.
Min kropp klarade inte riktigt allt det där på en gång.
Men nu är jag utvilad och pigg igen. Känns skönt!

söndagsmat

Gjorde precis så god mat att jag måste skriva ner här vad det blev.

Koka 2 dl bulgur. Hacka en rödlök. Stek vitlök och rödlök i en stekpanna så det blir "genomskinnligt". Rör ner champinjoner och stek en stund. Rör ner en burk röda linser. Värm tills allt är ljummet. Rör ner den färdiga bulguren i pannan, rör också ner hackade soltorkade tomater och basilika. Salta och peppra.
Stek lövbiff. Rör ner matlagningsgrädde 7 % fett. Servera bulgur-linser med lövbiff och lite sås. Servera sallad och tomater till.

MUMS!

Nu måste jag ta tag i städningen jag började så smått med för 4 timmar sen...