i dag mår jag bra

Efter lite irritation och så i morse har den här dagen utmynnat i en underbar dag!

• M får nytt jobb i stan!
• Kompisen A som nu bor i Sthlm fick jobb i närheten i dag och flyttar tillbaka hit.
• Vädret är jättefint
• Jag har jobbat helt okej hittills, trots att jag var borta under förmiddagen.

JAAAAAAAAAAAA!!!

M har fått ett nytt jobb! Här i stan! Hurra vad jag är glad!!!!

hos veterinären

Efter en kvarts väntan så öppnade veterinären snabbt buren, stack in en hand och stack en spruta i nacken på kissarna. Tjing tjing liksom. Jag hann inte ens reagera, såg inte ens sprutan. Det tog till och med längre tid för honom att fylla i vaccinationspapprena efteråt. En minut senare stod vi utanför kliniken 400 kronor fattigare. Snacka om bra timlön.

fortsättning följer

Fortfarande förvirrande på jobbet. Trots strategidag i dag så vet jag inte så mycket. Allt jag vet är att vi ska flytta till nya lokaler första november och att fler ska anställas (hur det blir på min avdelning vet jag inte än) och att min chef har slutat. Jag vet att han fått sparken, men jag vet ännu inte varför. När får man veta det? Eller kan man bara fråga rakt ut varför ledningen gett honom sparken? (alltså inte till honom)

hellre godtrogen är misstänksam

Någonting som irriterar mig är när folk pratar nedlåtande om bostadsområden som de aldrig sätter sin fot i, så kallade miljonprogram, förorter, slummen och så vidare. Nästan varje dag får jag höra nedlåtande saker om sådan områden i stil med "där skulle inte jag våga gå en sen kväll", "ska du dit? akta dig för alla shalla shalla", "se upp så du inte blir rånad", "dit kan man inte åka, där händer bara massa skit".
Jag har flera gånger bott i sådan här områden och jag har alltid tyckt väldigt bra om områdena. På mitt jobb säger de att jag kommer från landet och således tror gott om alla, jag är godtrogen. Jag kan hålla med om att jag är godtrogen, men hellre tror jag gott om alla tills de visar motsatsen än är misstänksam och fördomsfull om saker jag inte ens vet något om.

egoisktiska neggotankar

Rätt ofta när jag - till exempel - sitter ner kan jag tycka att tröjan är för tajt och att jag ser ovanligt tjock ut. Kanske är det magen som ser ovanligt stor ut, eller låren, eller kanske får jag en konstigt dubbelhaka. Då kan jag fundera på det hur länge som helst och försöka hitta alla möjliga poser så att det inte ska synas.
För ett tag sedan läste jag någonstans att det här är rätt vanligt, men att man seriöst skulle tänka till, för hur egocentrisk är man egentligen inte? Där sitter jag i ett rum med flera andra och jag tror att alla tittar på mig och reagerar på min mage som ser stor ut i de här jeansen. Varför skulle alla andra bry sig om det?
Så jag försöker att tänka på det, varför skulle någon se och om de gjorde det, varför skulle de bry sig?

jag vågade

Okej, jag vågade och det kändes inte konstigt alls utan var kul. Till och med utestället kändes helt okej (även om det inte är min sorts ställe eller musik).
Bra gjort Anna-Karin! Kul att träffa en gammal kompis. Ska se till att det blir snart igen.

att våga

Jag ger inte upp, jag vågar och försöker. Tänker att jag måste försöka något med mitt liv och det började med fotbollen. Jag är fortfarande stolt över mig själv som kom i väg till en träning med tjejer jag inte alls kände. Att jag vågar spela och bjuda på mig själv. Kanske är det svårt att bli vänner med dem, men jag har verkligen gett det en chans, och det blir ju en säsong till.
Så i kväll, då ska jag träffa en gammal bekant. Vi har inte setts på säkert tre år, hon läste också här och vi träffades i en förening på universitetet. Såg henne från bilen för någon dag sedan och började prata med henne msn och då bjöd hon in mig på en liten fest i kväll. Inget stort, bara hon och jag och hennes syster, men ändå. Och jag ska gå, för jag ska ge det en chans. Inte vara så töntig och stanna hemma, utan ta chansen. För man kan gå hem. Och då kan jag ändå vakna i morgon och tänka att det var bra gjort av mig att våga mig i väg.

Sen ska jag bara försöka våga mig iväg på thaiboxning och yoga också. I vintras var jag för feg, jag måste våga nästa vecka, måste.

24 augusti

Jag behöver nya vardagströjor, som inte är vita eller svarta eller tråkiga. I går köpte jag två randiga på HM. Bra pris och fina tycker jag. Den ena har jag på mig i dag.







Grå- och svartrandig tröja med ett svart skärp i midjan, HM
Svart manchesterkjol, Noa noa
Svarta tights (faktiskt.. syns inte riktigt) HM
Svarta ballerinas, Vagabond

förändringens våg

Det är förvirrande på jobbet nu. Vet inte mycket så jag vill prata om det. Men jag känner mig också förvirrad.

23 augusti

Herregud vilken dålig bild. Jag lovar, tröjan är blå.






Vitt linne HM
Mörkblå cardigan HM
Jeans Gina Tricot (de är jättesköna, ett klipp)
Vitt halsband, second hand
Röda fejk-vans, Josefsson
Påsväska, Åhléns (praktisk och bra)


I dag är det 26 år sedan jag döptes och det är också 26 år sedan mamma och pappa gifte sig. Grattis till dem!

digitaltv

I går fick vi digitaltv via box i stället för kabel. Det som är bra är att vi nu kan få digitaltv, snabbare bredband och ip-telefoni (men hyresvärden berättade inte det här i tid så för en månad sedan bad vi oss på telefon och bredband för ett ett år till, tack!). Just nu är jag mest irriterad. I hyran ingår nu en digitalbox och 10 kanaler. Flera av de kanaler vi har tidigare försvinner (som TCM, Animalplanet, Discovery, Viasat Sport1+2) i stället får vi några nya sportkanaler (för man väljer paktet och vi vill ha en sportkanal och då måste vi ta fyra till och inga dokumentärkanaler). Dessutom har vi nu bara en tv som funkar (eftersom vi bara får en box). Vi måste alltså höra av oss till kabeltvföretaget och teckna avtal för att få en box till.

Och sedan det största i-landsproblemet av dem alla: det tar 100 år att byta kanal på en digitalbox. Jag är van att kunna kolla på flera program på flera kanaler samtidigt. Jag kollar lite på en, byter snabbt, kollar lite på det andra, byter tillbaka och så vidare. Men med digitalbox så går det inte eftersom det tar sådan tid. I går skulle jag försöka se både Desperate housewives och Nya rum (med massa halvkändisar från Örebro), men det gick inte. Tur att det finns svt.se som lägger upp programmen på internet i efterhand.

botemedel

Ett litet tips om man känner sig lite nere och vill piggas upp.

1. Gå till Din sko:s hemsida
2. Klicka på "våra skor"
3. I sökfältet, välj röd som färg och dam i målgrupp
4. Njut och inspireras

21 augusti

Svart skjortklänning, Indiska (har verkligen gjort min sommar, kanonköp)
Svarta tights, HM (jag älskar tights, så bra när det är lite kallare)
Rött bälte, second hand
Röda ballerinas med guldknapp, Din sko


Förresten beställde jag från HM och blev besviken. Först och främst på mig själv, som missat att beställa grejer (kollade jag inte noga eller) och sen på en del grejer. Blir bara att behålla några bastoppar. Trist.

en blogg läggs ner

En av mina favoriter Atomflickan Agneta slutar blogga.
Senast i morse när jag gjorde i ordning mig tänkte jag på henne: "i dag måste det ha gått två veckor så Agneta är tillbaka från semestern och börjar blogga". Jag blev verkligen jätteledsen när jag läste det, men utifrån vad hon skriver i sitt sista blogginlägg verkar hon inte må så bra och det gör mig ännu mer ledsen.

Jag saknar dig Agneta och tänker på dig.

herrekipering som går i graven

Samhället jag kommer ifrån har en herrekipering som funnits sedan 50/60-talet och som hela tiden ägts av samme man. Han är rikast i samhället och äger allting i sin butik. Det har gjort att när han köpt in kläder så har han satt ett pris beroende på inköpspris och sedan har kläderna haft kvar det priset. Han har aldrig haft rea utan bara kontinuerligt tagit in nya kläder när det behövs. Det betyder att det finns massor av kläder från 50-talet och framåt i ursprungsskick och med det pris han satte den dagen han köpte dem, kvar. Hans affär är en guldgruva för second hand-entusiaster eftersom kläderna är lika billiga (om inte billigare) som second hand, men nya.
Nu till hösten sätter han stopp och stänger herrekiperingen och har börjat med utförsäljning, 40 procent. I helgen var jag där för att fynda lite kläder till M. Det finns mycket spännande, som manchesterjeans från 60-talet, badbyxor till småpojkar från 50-talet, grilliga t-shirts från 80-talet, blommiga slipsar från 70-talet osv. Eftersom det redan var urplockat blev det bara en t-shirt från (vad jag skulle tippa) tidigt 80-tal till M. Han har inte sett den än, så jag får återkomma med vad han tycker.

dålig stil zara!

I våras sprack en av mina jackor, men inte i sömmen. Eftersom det var för kompliccerat för mig att laga lämnade jag den till mamma, som i sin tur lämnde in den till en sömmerska. När hon hämtade jackan för några dagar sedan säger sömmerskan "så du har försökt sy själv innan du lämnade in den". Min mamma fattade ingenting och då berättade sömmerskan att jackan var lagad sedan tidigare och det var lagningen som spruckit.
Jag köpte jackan på Zara för 2 1/2 år sedan, det var rea, men det stod att det var vinterrea och inget om defekt jacka. Eftersom jackan var lagad antar jag att den gått sönder och Zara har lagat den och sedan sålt den utan att berätta det. Det är väldigt dålig stil att inte berätta att jacka är defekt och lagad. Jag blev väldigt irriterad och kommer i fortsättningen kolla noga om jag köper rea-varor från Zara.

marimekko-önskelistan

Har länge sneglat på det här tyget från Marimekko. Min tanke är att spänna det på en ram och sätta på väggen som en tavla. Men när jag upptäckte att det ligger på repition på 2,40 meter så fick jag inse att det inte skulle gå. Vi har helt enkelt inte så stort hemma.

För någon dag sedan hittade jag i stället det här tyget, av samma designer och även det Marimekko. Det här ligger på 1,26 meter, vilket är mer passande. Måste fundera ett tag till, för det kostar trots allt för mycket för att impulsköpa.

Beställer jag det kanske kan jag också trösta mig med den här koppen:

upp som en sol, ner som en pankaka

Måndag kväll: 1-1, spring i benen, rolig match
Onsdag kväll: 0-16, sega ben, två tjejer skadade (varav en målvakten), inga avbytare, tvugna att ta in folk från publiken, möter lag som har fem avbytare och som spelat fotboll tillsammans i över tio år

I går: spänd förväntan över det som väntar, kul med kollega, nytt kontor, förväntningar
I dag: ångest över att gå till jobbet, vill inte gå ur sängen, irriterad på allting, arg för allt, försök att stänga in sig på rummet och hoppas dagen ska gå

I går: Nöjd över största artikeln, ganska bra grej om bostadsbolag som hjälper privatpersoner med hjälpsändningar till Afrika. Dessutom bra bild på ettan.
I dag: Ordförande för Röda korset ringer och säger att mannen i hjälpprojektet är oseriös och har lånat 5000 av henne och sen gått under jorden för att slippa betala.

16 augusti

Höst (inte riktigt än va?) och lite outfitbilder igen. Premiär för kameramobilen också, som inte ger lika bra bilder, men som underlättare både fotografering och att lägga in dem på blogger.





Vitt linne, HM
Vit blus med liten puffärm, Zara
Mörkblå, smala jeans (köpte i sommar) Gina Tricot
Röda fejk-vans med döskalle, Josefssons
Gult halsband, tokreafynd från HM (kostade 10:-, nedsatt från 129:-)


ps. Klicka på bilden så blir den större

en ljusning?

Rädd som jag är vågar jag inte skrika hej i förväg, men det kan hända att jag ser en ljusning i tunneln. I dag pratade företagets affärsutvecklare med mig och bad mig skriva en önskelista på vad en potentiell kollega till mig skulle göra. Enligt honom finns planer att anställa ytterligare en journalist (visserligen på halvtid, men ändå). När jag frågade vilket tidsperspektiv vi pratar om så svarade han "så fort som möjligt".
Är det en ljusning? Kan det äntligen bli lite bättre här på jobbet? Jag ser med spänning fram emot det!

magen bland annat

Det har bara gått en vecka på jobbet och jag vill verkligen inte. Ingen lust alls, inga idéer, ingenting. Trött, ont i magen, huvudvärk. Måste kläcka ur mig två till artiklar, redigera in dem och göra en fem tycker till och det före 17. Varför blir det alltid så här? Vill bara fly och har svårt att ta mig samma. Helvete också. Och säg inte att det är mig det är fel på. Bara.

1-1

Äntligen spelade vi en riktigt bra match! Det blev 1-1! Vi gjorde vårt första mål och vi fick poäng.

Men jag är helt slut just nu.

detaljer

Okej jag lever, men jag har inte riktigt kommit på vad jag ska skriva om i bloggen. När jag varit borta ett tag känns alla småsaker så små eftersom jag hoppat över så mycket annat större. Det kanske är som när man glider från vänner. När man inte uppdaterat varandra på småsaker så är det svårt att bara ringa och berätta vad som hänt under dagen, det kan krävas en timmes föredrag om de senaste månaderna. Och när man då inte orkar eller hinner så skiter man in det. Som nu, jag drar mig helt enkelt.

Några korta punkter ändå:
• Jag jobbar igen. Det känns okej, men inte bra. Semestern har inte gett massa arbetslust.
• Jag har börjat tycka illa om Örebro och om dialekten.
• Jag har mobil igen, med kamera.
• Jag har haft en bra semester och har vilat så gott jag kan.

Fotbollsmatch i kväll, om jag bara sätter fart på jobbet.

jag vill verkligen inte

Jag försöker verkligen att inte tänka på det. Jag har försökt i snart en vecka att inte tänka på det. Men det är oundvikligt. De senaste nätterna har jag sovit allt sämre och så fort jag låter tankarna fara fritt kommer det till mig.
Nästa vecka måste jag jobba igen. Nästa vecka är semestern slut och jag ska tillbaka till allt som var innan. Jag känner mig inte utvilad. Jag vill inte tillbaka. Inte för allt i världen. Men just nu vet jag inte vad som skulle vara alternativet.