Kärt barn har många namn

Egentligen kan man kalla den här bloggen Ketchupeffekten, för ibland kommer ingenting och så en dag så kommer det massor.

Min bilder
Namn:
Plats: Stockholm, Sweden

30nånting tvåbarnsmamma till Barnet (2010) och Bebisen (2013). Jobbar med kommunikation och gillar Berlin och att bada. Bland annat. Finns på Twitter och Instagram @annarosv

måndag, november 20, 2006

skrutt-volvon

Förresten så är Volvon trasig – igen!
I natt vaknade jag fyra och låg vaken och tänkte på skruttbilen och hur jag ska få den till verkstaden. Jag har kommit så långt nu att jag gladeligen ser fram emot att betala i runda slängar 2000 kronor i måndaden för en bil som funkar... Få se om jag är lika glad när jag är där...

6 Comments:

Anonymous Anonym said...

2 000 i månaden är mycket. Men att bränna inre enerig på en skruttbil kostar egentligen mer.

Livet är för kort för att inte lösa de problem man kan.

Har du ekonomiska möjligheter så tycker jag absolut du ska glida omkring i en bil som du vet funkar och underlättar ditt liv!

12:05 fm  
Blogger Anna-Karin said...

Ja, det är jättemycket! Men egentligen ljuger jag när jag säger 2000 kronor. Enligt konsumentverkets bilkalkyl kostar den bil jag vill äga (En Skoda Fabia kombi) 2 800 kronor i månaden att äga och då är inte eventuella lån medräknade. BIL ÄR DYRT!

I dag ska kollegan hjälpa mig att få bilen till verkstad i alla fall. TACK kollegan!

9:04 fm  
Anonymous Anonym said...

Att ha bil är dyrt, men en väldig frihet! Vill ha bil när jag kommer till Sverige. Hoppas Volvon "kryar på sig". :-)

9:44 fm  
Blogger Anna-Karin said...

Tessi: världens dyraste frihet... :)

9:47 fm  
Anonymous Anonym said...

Lustigt för jag tycker det är en frihet att inte ha bil: inte behöva hitta parkeringsplats, inte oroa sig för att fylla på pengar på parkeringen, inte oroa sig för att folk ska förstöra bilen (en cykel gör ju inte så mycket) och så vidare.

Tror det beror ganska mycket på vana helt enkelt, har man haft bil tycker man säkert det är extremt bekvämt att dra var man vill när man vill.

Jag vill ha körkort men inte bil.

(nu har jag inte nämnt pengarna ens! :))

10:44 fm  
Blogger Anna-Karin said...

Setareh: du har också rätt. När jag inte hade bil så klarade jag mig alldeles utmärkt utan, men bil är verkligen en sådan grej som man vänjer sig vid. Nu skulle det vara svårt utan bilen faktiskt. Särskilt som jag har katterna också (eller är det bara en tanke jag har för att ge mig själv befogenhet att ha bil?)

11:33 fm  

Skicka en kommentar

<< Home