Kärt barn har många namn

Egentligen kan man kalla den här bloggen Ketchupeffekten, för ibland kommer ingenting och så en dag så kommer det massor.

Min bilder
Namn:
Plats: Stockholm, Sweden

30nånting tvåbarnsmamma till Barnet (2010) och Bebisen (2013). Jobbar med kommunikation och gillar Berlin och att bada. Bland annat. Finns på Twitter och Instagram @annarosv

fredag, mars 23, 2007

sånt här händer bara mig

När jag kom hem från jobbet i går så skulle jag ut och springa – direkt. Annars blir jag bara hungrig och måste äta och då kan jag inte springa för att jag är mätt... ja ni fattar...
Så jag gav mig i väg tillsammans med M och en av hans kompisar. De ville dock gå så jag sprang i förväg och sen hem för att duscha. Problemet är bara att det är akut stopp i avloppet och allt vatten rann ut i badrummet. Eftersom jag är extremt ohändig och inte vill riskera att förstöra något så brukar jag ringa hyresvärden för att få hjälp med avloppet (alltså jag rensar röret och gör rent innan). Men nu tänkte jag att jag måste bli bättre på det här (särskilt om vi någon gång hittar ett radhus) så efter duschen började jag med operation avlopp. Jag lyckades få bort badrumskanten och bort med rör och golvbrunn. Det som väntade sen behöver jag inte skriva här för att äckla er, men ni kanske fattar. Jag fick i alla fall ordning på det. Då tänker jag att jag måste städa under badkaret också (där det var allt annat än trevligt, men ni vet, det man inte ser mår man inte dåligt av...). Så jag började gno där och spola vatten. Problemet var bara att jag inte börjat med resten av badrummet, inte dammsugit eller sopat, så vattnet som jag spolade nu började blanda sig med kattsand och damm och blev kläggigt. Samtidigt så var det tidningar, reklam, mina träningskläder och blöta handdukar överallt. Och dessutom en badrumskant som stod på snedden. Mitt i det här fick jag blodsockerfall (tänk ingen mat, springa, börja rensa avlopp). Så jag fick kasta mig ut från badrummet, be M sätta tillbaka badrumskanten, värma gröt i micron och ösa in den. Sen kunde jag ta tag i resten av badrummet som nu är jättefint. Varför gör jag sånt här?

3 Comments:

Anonymous Anonym said...

Det är nog ett arv, jag gör också så. Tänker efteråt. Nåt bra är att det blir saker gjorda. Hi

10:58 fm  
Anonymous Anonym said...

Hihi.. stackare. Jo, men ibland får man en ingivelse sådär och så ångrar man sej på halva vägen.

11:20 fm  
Blogger Anna-Karin said...

Mör: haha, ja, nu i efterhand är jag ju nöjd, även om det inte blev någon middag i går.

Charlotta: det är verkligen jobbigt när man är på halva vägen och ångrar sig, man vet att man måste fortsätta men allt man vill är bara stänga dörren och lägga sig i soffan. Efteråt är det skönt dock.

1:04 em  

Skicka en kommentar

<< Home