Kärt barn har många namn

Egentligen kan man kalla den här bloggen Ketchupeffekten, för ibland kommer ingenting och så en dag så kommer det massor.

Min bilder
Namn:
Plats: Stockholm, Sweden

30nånting tvåbarnsmamma till Barnet (2010) och Bebisen (2013). Jobbar med kommunikation och gillar Berlin och att bada. Bland annat. Finns på Twitter och Instagram @annarosv

måndag, februari 05, 2007

mer än ytligt

Det har hänt lite som gjort att jag inte varit så himla på topp och inte haft lust att blogga om ytliga saker. Men nu är det bättre och om jag skriver av mig lite så kommer det säkert kännas bättre.

Förra veckan blev min pappa sjukskriven för högt blodtryck. Han gick på provtagningar på vårdcentralen och på fredagen skulle han dit igen. Då upptäckte de att han, när han mådde så dåligt på torsdagkvällen, hade en hjärtinfarkt. Vårdcentralen skickade honom i ambulans till hjärt-intensiven på sjukhuset. Där låg han sedan under bevakning under helgen, och väntade på en tid för kranskärlsröntgen. När han under söndagen hade ont så bestämde de sig för att han inte kunde vänta på det längre och de skickade honom med ambulans till universitetssjukhuset för akut kranskärlsröntgen och sprängning. Så nu är allt borta och han ska bara återhämta sig. Det gick fort allting och det har varit lite jobbigt, men nu ska allt bli bra igen. Min älskade pappa är verkligen den bästa pappan i hela världen och jag vill inget annat än att han ska må bra.

6 Comments:

Anonymous Anonym said...

Åh..vännen! Jag vet hur det känns och hur rädd man blir. Min pappa har också varit dålig förut. Jag finns här om du skulle vilja prata av dej med någon. Har i vilket fall som helst tänkt fråga om din msn (om du har någon)? Kram

1:18 em  
Blogger Anna-Karin said...

Charlotta: tack för dina ord. jag har mailat dig min msn-mailadress.

1:41 em  
Anonymous Anonym said...

Å, vad hemskt. Denna ovisshet och chock när någon nära drabbas... fast bra att det upptäcktes i tid och att han kommer bli bra.

Att livet är skört är ack så sant. Och att det kan drabba oss alla, när som helst.

Var rädd om varandra!

2:42 em  
Anonymous Anonym said...

hhÅh, va skönt att allt verkar ha gått bra! Det jag går och funderar på är ju småpotatis i jämförelse. Kram!

5:46 em  
Blogger Anna-Karin said...

Maria: Jag försöker också tänka så, att det var skönt att det upptäcktes i tid. Men samtidigt blir jag ledsen när jag verkligen får svart på vitt hur skört livet är. Det är skrämmande.

Tessi: Ja, det är skönt. Men det du tänker på är inte småpotatis.

9:20 fm  
Anonymous Anonym said...

Usch vad hemskt!! Skönt att det har gått bra..

9:26 fm  

Skicka en kommentar

<< Home