hur berättar jag?
Nu är det äntligen klart med att jag får en kollega på halvtid. Det känns jätteskönt verkligen. Men också jobbigt. En tjej som praktiserat här och som velat jobba här i snart två år var en av de sökande, men det är inte hon som fick jobbet. Anledningen är enkel, det fanns många mer som var mer kvalificerade. Ändå känns det skitjobbigt att ta upp det med henne. Hon har varit mitt stöd och en vän under de svåra åren här, känns som jag vänder henne ryggen nu. Hur ska jag berätta för henne?
5 Comments:
Jag tror att hon kan ta det,om ni har jobbat ihop bör hon ju veta vad du behöver och om hon har det.
Grejen är väl att du ska bli lite avlastat. Annars är det ju bara lika dant igen
Såå svårt. Speciellt om det är en så liten arbetsplats.
Det är svårt överhuvudtaget att hålla isär kompisskap och jobb. En balanslinje.
Kan du inte erbjuda henne att få frilansa då och då? Och berätta att du ställer upp och är hennes bästa referens någonsin!
Viktigast.Var ärlig. Det handlar om att den andra hade bättre kvalifikationer just idag- och att det inte är personligt.
Nu ska jag gå ifrån ett/en (?) av mina hederskodex, den om ärlighet som jag brukar värdesätta SÅ otroligt mycket:
få det att verka som att VDn var ganska mycket den som bestämde och ville ha den andra på grund av dennes erfarenheter.
VDn lär inte direkt påverkas av det här.
Om jag skulle fått höra från dig till exempel att jag inte var tillräckligt bra skulle jag inte kunna ta det bra och sansat...så hon kanske bara blir ledsen.
För oavsett hur mycket bättre andra är så har hon varit på ditt jobb och klarat av det...och hon kanske tänkte att hon hade goda chanser.
Och att vara välkänd på en arbetsplats och ÄNDÅ inte få jobbet, DET är knäckande.
Så, nobelt som det är, så behöver du inte vara fullt ärlig...vinkla sanningen lite.
Lycka till!
Love & Peace
Jag håller med setareh, skyll på nån annan!! Vita lögner rules ;)
Berätta. Hur gick det?
p.s. För mig hjälper inga vita lögner. Avslöjar dem direkt och sedan har jag jättesvårt att lite på den personen igen.
Så det är nog individuellt...
Skicka en kommentar
<< Home